Kub och ljusbord klart!

 Nu har jag nästan byggt färdigt alla trattarna eller titthålen. Jag har även byggt det som den ska stå på. Mitt lilla ljusbord. Som ska lysa upp min lilla svarta kub som står i mitten av ljusbordet. Genom endel titthål så kan man se en liten del av kuben, genom vissa kan man man se hela och andra inget alls. Det symboliserar kunskapen, men också hur den är åtstramad och fyrkantig i sin åtkomst. Det finns för få vägar och för få möjligheter att nå sin kunskap och kunna utveckla sitt tänkande. Ifall man hade fått flera möjligheter till att nå sina mål i skolan och fått chansen att utvecklas på ett bredare och djupare plan än vad som ges möjlighet till nu så finns det fler möjligheter för fler individer att lyckas i skolan. Titthålen som går som en tratt symboliserar också de utstakade vägarna till att nå kunskap. När man tittar genom en sådan för att se den svarta kuben så missar man saker runtomkring. Genom dem som man ser en liten del bara får man anstränga sig och försöka pussla ihop det med en annan del.

Mikael Alexandersson som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet skriver i artikeln Kreativitet försvinner i den nya gymnasieskolan, skolan ska kunna utbilda hela människan till en kulturell varelse, då konsumtionen av bilder ökar drastiskt så blir det därmed allt viktigare att kunna tolka och hantera bilder (Göteborgs Posten, 100610).

Jag vill belysa vad som händer när man tar bort något, ramar in och vägar man kan gå blir färre... 

När den estetiska verksamheten togs bort som kärnämne på gymnasiet så tog man bort något viktigt! 

Säljö menar I kunskapens namn – en antologi om kunskap, makt och kreativitet, att syftet med skolan är att utveckla och fostra människor så att de förbereds för det samhälle där de ska leva och utöva sitt medborgarskap. Skolarbetet handlar på en nivå om att säkerställa att den unga generationen behärskar en bred uppsättning kulturellt och socialt relevanta förmågor och förhållningssätt (s. 16, 2007). Då menar Karin Åmossa som är fil. dr i ekonomisk historia att när det gäller något så viktigt som kunskap så kan vi inte stillatigande se på när den ena aktören efter den andra försöker ta makten över kunskapen och använda den som ett varumärke för att tjäna sina egna syften. Kunskap är mer än så. Kunskap formar människor. Det vet alla som arbetar med lärande. Därför måste vi också våga ställa oss frågan om vilka människor vi vill ha, vilket framtida samhälle vi vill leva i (s.6 2007). Så när den estetiska verksamheten togs bort som kärnämne på gymnasiet så tog man även bort möjligheter att nå sin kunskap på olika sätt och man begränsade även den personliga utvecklingens vägar.

I artikeln Rädda de estetiska ämnena, så skriver författarna att vi lever i en tid när det blir allt viktigare att kunna hantera och tolka stora mängder av information och bilder. Hög estetisk och även kommunikativ kompetens kommer att vara bland de allra viktigaste kvalifikationerna på framtidens arbetsmarknad, oavsett om man ska bli läkare, lärare, artist, ekonom eller konstnär. Det är med andra ord en konkurrensfaktor för Sverige att ha gott om unga människor som behärskar olika uttrycksformer och som är självständiga (Aftonbladet, 090313).

 I samma artikel skriver författarna att inom EU har man enats om att ”kulturell medvetenhet” och ”kulturella uttrycksformer” är en av åtta nyckelkompetenser alla medborgare bör ha. Konsten och kulturen berör alla på något sätt. Den väcker känslor, den väcker tankar, den engagerar och den skapar debatt. Den är viktig i ett demokratiskt samhälle. Inom de estetiska ämnena utmanas människors musikaliska, kroppsliga, rumsliga och språkliga intelligens, vilket har visat sig främja även goda resultat i de teoretiska ämnena (Aftonbladet, 090313).